Hmm.. Jag har ritat en bild för att illustera "Stockholm syndromet" som Tezzan uttryckte de ( tezzans.blogg.se ) Stockholm syndromet ur denna synvinkel går ut på "pappa betalar, och jag visar upp alla mina dyra fynd på bloggen, är allmänt nonchalant, och äter grekisksallad i alla lägen. Jag har ett dyrt gymkort, och hänger med b-kändisar. Gärna ska ni vara sådär 16-17år och gå på något coolt gymnasium, och bo i innerstan.

De när nästan bara de i Stockholm och strax utanför Stockholm som ska bli nästa modebloggare, Sveriges nästa stora coola grej. Men egentligen, varför vill vi läsa om hur många Lattes de vill läsa den dagen? Och hade jag haft över 50.000 läsare, så hade jag inte velat skriva om några dumma solglasögon, utan om lägga in smygreklam på hur vi kan fixa ett bättre samhälle.

Jag kan inte förneka när jag tycker att de är såhär de små bloggarna ser ut. Långt hårsvall, bred skärp, och intalar sig själva att "tröjan ÄR en klänning" Bah. De är ju bara för mycket.

Fast egentligen så är jag la inte så mycket bättre. Jag bloggar iof om diverse saker med. Men försöker att lägga in visentliga och tänkvärda saker ibland. Fast nästa gång jag får något av min pappa så ska jag ta kort på de, lägga in de på bloggen och visa hur tufft de är. Sist fick jag en hamburgare av min pappa. Haha..

"Jag spenderar, du betalar och bär påsarna!" De lever den prinsessdrömmen som jag hade när jag var sex år gammal. Den där Barbie drömmen. Skillnaden är väl, jag växte upp och blev människa, de växte upp i hopp att få Marilyn Monroes kroppsmått (90 x 70 x 90) och hår som en Barbie docka.

Den förhoppningen tappade jag för länge sedan. Fast lika glad för de är jag, men gladast är nog räven?

Idag har jag varit så duktig att jag har re:designat min blogg. (Heja Friday friskt humör, hela huvudet fullt med smö...öh, jag menar kola=))

Jag vet kära läsare att ni är inte så förtjusta i rosa så många av er. Men jag måste bejaka min femenina sida, och jag tycker om rosa. Dock ska jag skona er från allt vad dagens outfit och sådanna där saker heter. För ärligt, orka liksom.

Fast de säger väl ganska mycket om den som bloggar om de bara lägger upp bilder på vad personen i fråga har på sig den dagen. Eller? Lite Ego varning? Haha då bloggar jag hellre om sådant som jag redan gör, och berättar för alla hur bra jag är, istället för att visa de på bild =)

Fast modebloggarna tycker jag inte är värst. De som är värst tycker jag är de faktum att de ser likadana ut allihopa. Då hade jag hellre läst om alternativa männsikors dagensoutfit. För de ser inte likadana ut. Nej förlåt, de ser inte likadana ut modebloggarna, de har olika storlekar på skärpen..

Andra jobbiga saker med bloggar är de som inte har styckesindelning. OMG de är ju helt galet svårt att läsa då. Fast jag brukar iof ge upp, och skita i att läsa dem då.