Här finns jag, en ensam själ, bortom tid och rum,

Marken finns inte under mig.

Varför finns de ingen som förstår?

Alla människor, springer förbi.

Alla har nog med sitt liv..

 men vad, hände med, mitt liv?

Du fanns där som en skugga för mig.

Jag vill att du finns i mitt liv.

Jag ropar "hallå!" men vart är du.

Jag får inget svar.

Se mig, här finns jag, varför finns de ingen som förstår?

Idag börjar utmaningen.

Mamma vs. Friday.

Vem kan gå ner mest i vikt på en vecka? Jadu, svaret kommer nästa vecka på söndag. Vilken metod som används? Ja, de är en hemlis. Vi gör de som känns bra, och förhoppningsvis vinner vi båda.

Jag var i kyrkan idag. Båda kyrkorna till och med. De känns skönt att träffa nya och gamla vänner igen. Jag och min namne sjöng tillsammans med "Herr tjock o trevlig"

Fick även veta att Polen blir av nästa sommar. Istället för 8 dagar så blir de 10. För vi skall in i Berlin på vägen hem. Det kommer kosta runt 2500:-

Det finns mycket saker som jag vill/ska göra under de komande året (Från och med detta datum) men de är mycket som fortfarande är på planeringsstadiet.

Vi har alla suttit och tänkt på va härligt de hade varit om vi inte varit just oss själva. Tänk om jag ändå hade varit hon, eller han. Va lätt allt hade varit. Vi lurar alltid oss själva med att de är bara vi själva som har fel och brister. Men alla andra är problemfria och helt underbara.

Men jag tror helt ärligt inte att de finns ens en endaste person som inte går igenom en livskris, upp och ner gångar och andra saker som är svårt. För vad är de vi önskar egentligen? Är de egentligen så att vi önskar att vi vore någon annan? Eller är de egentligen bara våra fel och brister vi vill bli av med? För egentligen vill vi inte vara några andra?

Visst hade de varit praktiskt om vi bara kunde säga till någon annan "här, har du alla mina fel och brister. Du får dom, jag klarar mig utan dom."

Fast är de inte så att de delvis finns? Om man tror på Jesus vill säga. Kristendomen har en väldigt praktiskt funktion. Allt som är svårt hjälper Jesus dig att bära. Hur praktiskt som helst. Tänk bara på fotspåren i sanden. Att ha den där vännen som bär en.

Jag har min egna fotspåren i sanden. De hände när jag var i Berlin i somras. Allt som jag visste, och kände till, bara rasade. Utan förvarning. De va då som jag kände en styrka. I mina vänner som var med mig där. Dom bar mig. Hjälpte mig, såg mig, älskade mig. Dom fanns som stöd, både i en kram och i ord. Eller bara hålla min hand under en tyst gråt. De var då jag märkte var kärlek var. Vad Jesus pratade om. Min personliga Jesus bor inte i mig, utan i mina vänner. Ovillkorslös kärlek.

Jag kommer alltid att minnas mina vänner som var med där. Och om jag hade kunnat så har jag skrivit en vacker sång om er allihopa. Men orden för mina känslor räcker inte till. Men jag skall säga er de vackraste orden som jag känner till!

Volontärer 2006-2007, Gud välsinge er alla!

Dagen är igång. Satt och tittade på bröderna Grimm igår innan jag somnade. Den var väldigt bra för er som inte har sett den. Så kolla gärna på den. Idag har jag inte kommit så långt, jag har svarat på mail och ätit frukost. Skall om en stund masa mig in i duschen är de tänkt. Sitter och lär mig predikan tills i morgon då jag skall vara med i den. Och även finslipa på texten till den låten som jag skall sjunga med.

Så nu skall man börja fundera på vad man skall ha på sig och sådant med. Tröja och jeans? Jo de låter bra. (smart Friday)

Vad min dag mer innehåller idag håller jag lite hemligt. Just för att ni skall bli lite nyfikna. *skratt*

Dagens låt; Helen Sjöholm - Gabriellas sång

Det är väldigt praktiskt att kunna göra ett test för att se hur länge som jag kommer att vara singel.

You'll Find a Boyfriend Within 3 Months

Maybe you need a bit more time to get over an ex
Or maybe you need a confidence boost to talk to new guys
Either way, you'll find a boyfriend in time...
As long as you keep getting out there and meeting new guys

Men de översta stämmer väl ganska så bra ändå. Så länge jag träffar folk så kommer jag träffa en pojkvän. Heja mig. De är väl spännande. Så idag börjar nedräkningen på "pojkvän inom tre månader" Så är du intresserad så hör av dig *haha*

Nackdelen med att vara jag ibland. Som idag, de är kallt, regnigt, blött och grått. Det är riktigt höstväder rent ut sagt. Klockan är 9.00 och om tre timmar skall jag vara på jobbet. Vilket betyder följande. Att man måste spendera dessa tre timmar till fullo för sedan efter de är ju dagen redan slut. Fast iof är de fredag, och jag är ledig helgen, så jag skulle faktiskt kunna hitta på något efteråt! (Smart Frida)

Jag har halvplaner för imorgon. Men man får se vad som händer. För de händer alltid något. Funderar på att man kanske skall passa på att gå och träna då med. Fast de kan vara ganska så skönt att inte ha en massa måsten med. De ända som jag vet 100% säkert, är att jag skall sjunga på Gudstjänsten på söndag i kyrkan... 

Take me down to the paradise city... Om de ändå hade varit så enkelt att ta sig till den staden. Kanske tåg, båt, flyg, buss, eller cykel?

Undra varför min teleporter tar så lång tid. Jag beställde den när jag va 7, och den har fortfarande inte kommit! Skandal säger jag bara. SKANDAL! Dom har inte ens uppfunnit den än. Mina japanska påhittade framtidsföretag har inte uppfunnits än. (Friday de är så synd om dig)

Jo, som jag sa igår, så skulle jag till Ullared. Och där var jag. De är ju helt sjukt billigt. Det jag handlade var;

• 3 BHar
• 1 Klänning
• 1 Kjol
• 2 Tröjor
• 1 Träningsbyxor + 1 Tränings top
• 1 Laptop väska
• 1 Datamus
• 2 pkt Hårfärg
• Massa smink och sådanna produkter
• 1 Klocka
• 1 Halsband
• 1 Scrapbook kit
• och lite andra små saker.

Totalpris 1324:-

Finns inte en chans om jag skulle handlat allt de här i Göteborg att jag fått de för de priset. Ullared åker jag då till fler gånger! Haha, vilken tur att jag inte skulle handla något