Jag känner mig så duktig. Jag har skrivit klart kapitel två på min bok. De är faktiskt ganska spännande att skriva den. För jag överraskar mig själv. Jag är själv nyfiken på hur de ska gå.

Boken som har samma titel som bloggen (en kaka till er som kommer på vad den heter.) Nu är de bara åtta kapitelkvar. Om jag kommer publicera något här? Jadu, jag skulle kunna sätta in ett stycke här;

Detta är för första kapitlet fjärde stycket.. Så nu vet du de.. *skratt*

Jag brukar få spam som dom kallar "Visste du att?" Jag vet inte hur jag fått de, men får de iaf med jämna mellanrum. Men dom är faktiskt ganska roliga. Tänk om man kunde lära sig något av sin spampost i allmänhet. Då skulle de plötsligt få ett syfte *skratt*

Men saken är den att detta stod i;

• Låtsassmuts

Om din granne hånar dig för att din fyrhjulsdrivna bil aldrig ser ut att användas offroad som det är tänkt, kan du nu få Spray-On-Mud. Det är helt enkelt lera på burk, så att din bil ser skitig och använd ut.

--------------------------------------

Haha, de är ju verkligen helt galet. De MÅSTE vara en amerikanare som har kommit på de. Och så undrar dom varför människor i världen svälter.. Galet...

I tidningen stod de idag om de såkallade "blogg-syndromet" att man hela tiden ska försöka överträffa sig själv. Visst har jag sagt att jag ska blogga varje dag, visst har jag funderat på hur de ska kunna gå till när jag åker utomlands i totalt tre veckor. Men de håller mig inte vaken om natten. För de är jag som styr bloggen och inte bloggen som styr mig.

Jag skriver mina inlägg om saker som jag bryr mig om, saker som jag tycker är viktiga. Och om jag kan beröra andra med mina ord, så är de bra. Oavsett de är någon av mina trogna läsare eller om de är någon ny som bara trillar in.

Egentligen fungerar denna sida som en ventilationskanal. Där jag är personlig, men inte privat. Det är för mig en viktig gräns. De finns många som inte håller på den. Sedan tycker jag personligen att om man ska läsa en blogg så ska de vara mer än "Idag vaknade jag klockan 8.30, gick upp, tittade ut genom fönstret, åkte och handlade mat, träffade *sätt in valfritt kompisnamn här*. Sedan gick vi på café *sätt in töntigt internskämt citat här*... bla bla bla bla bla...!" Alltså egentligen. VEM BRYR SIG?!

Eller de det vi gör egentligen ändå? Är den bloggen ingen skillnad från min? De kanske också är en person som behöver skriva av sig för att försöka få och framförallt se och förstå vad som händer. Varför man tänker på just de man tänker, och lugna sin oro. Eller för att inse hur tråkigt ens liv är och inse att de behövs något uppiggande?

Men vad vet jag. Jag kollar mina statistiksiffor. Så de är väl inte bara för mig som jag skriver. Men jag tänker alltid på "att även små kastruller har öron"

Detta är Rumäniens bidrag till ESC 2008. Jag tycker de är skumt att visst länderna tävlar mot varandra, men att som denna låten är skriven av svenskar. Där ibland Måns Zelmerlöv. Sådant tycker jag är skumt. Man borde ju skriva för de landet där man bor.. eller?

Jag säger som Biffen

"Jag är död, lämna blommorna och stick!"

Uniefär så trött är jag just nu =/

Vi tjejer har ju alltid haft en facinasion om vad killar gör i omklädningsrummet, vad dom gör och vad de pratar om. Nu har jag hittat en video som förklarar precis vad dom gör. Dom dansar. *skratt* Inte nog med de, dom dansar enbart i handduk (och keps). Så de blir lite skratt, massa dans, knepiga moves och lite naket.

Så tjejer, här kan vi kanske lära oss ett och annat. Om de är ett bra eller dåligt ett eller annat, är upp till er själva att bestämma. Själv är jag tveksam, fnissade mest, och undrar vem i hela världen som lärt den snubben att dansa... En väldigt femininkatt?

Håll till godo!

Tänkte på en sak. När man var lite, och inte tyckte om, låt oss säga morötter, så sa mamma alltid "du ska äta vad som bjuds." Vilket jag kan förstå, för de är inte så snällt att säga "nej jag vill inte ha, de är äckligt" om någon stått och lagat mat en hel dag.

Men hur ska man då ställa sig till vegeterianer som inte äter kött, för att dom tycker de är äckligt. Blir de samma princip där? Betyder de att varje gång jag ska på middag hos någon att jag säger "Jag äter inte bönor" för att jag tycker de är äckligt.

Att vara allergisk är en grej. Men att be någon göra specialkost för att någon tycker att något är äckligt?

Skulle de inte vara samma sak att säga åt en vegan/veteterian att jag gillar inte grönsaker, så denne personen fick laga något med kött? De tycker jag är rimligt iaf. Bara för att han/hon har uteslutit något ur sin kost, betyder de att jag måste göra de med?

Den som är vegan/veteterian har ju tagit ett aktivt val = Nej till kött. Men jag som är ovegan/ovegeterian har ju tagit ett var = Ja till kött. Borde inte de vara mer rättvist?

För er ungdomar i ungdomsgruppen som läser min blogg vill jag bara meddela att ni ska läsa skulf-bloggen för information om Taizé.

För er som inte vet vad Taizé är, så är de ett kloster i södra Frankrike, som är helt underbart. Ni kan läsa om de här.