If I can’t dance to it,
it’s not my revolution!
- Hey, but Friday, I thought you didn’t dance!?
- Word! I have no revolution!

-----------------------------------------------

 Kan dock erkänna att mina konfirmander (eller ja, de 4 som är med i dansgruppen) fick se mig dansa till koreografisktmönster. De var lite spännande faktiskt. Och jag har verkligen insett att de där med dans inte är min grej. Men visst, jag var inte så usel som jag trodde, var la kanske inte de renaste rörelserna. Men när de kom till de där att jag skulle ner på golvet, hoppa över på rumpan, och upp på fötter i gen om en 4/8takt, de var rejält svårt, och min vighet sattes på prov. Sedan att jag hade jeans gjorde inte saken lättare. Inte för att jag hade lyckats endå. Men satte mig ganska så skönt på min mjuka rumpa.. *skratt*

Jag var med i en tävling på GP i mitten av förra månaden. De hade jag totalt glömt bort, tills jag idag fick ett mail om att jag var en av dem som hade vunnit två biljetter till "Mordet på en fd komiker." Det var riktigt kul faktiskt. Vet inte riktgt när jag ska gå, men de får jag se längre fram.

Nu ska jag vara glad en stund över att jag för en gångs skull vann någonting.

Teatrar; (blivit många, på korttid)

• Storstadsljus

- Stadsteatern - 13/3

• Skriv upp mig, jag ska med på varenda jävla utflykt!

- Teater Trixter - 26/3

• Mitt namn är Rachel Corrie

- Stadsteatern - 5/4

• Mordet på en fd komiker

- Folkteatern - Obestämt

Tracy Chapman - The promise

Värmen ute får mig på ett sådant där myshumör. Så jag tänkte grilla med familjen. Så pratar jag med mamma och brossan, och båda ska iväg, så nu ska jag och pappa grilla istället.

Grillat med potatissallad *dreggel*

Fast jag gillar nog grillad fisk mest, och grillspett. Kött och korv går iof alldeles utmärkt de med. Oj va hungrig jag blev. Hihi

Funderade över en sak. De är konstigt att en persons lycka, kan vara en annan persons olycka. De är lite skumt egentligen.

Men världen är en skum plats. De tycker jag i övrigt med egentligen. Ibland undrar jag vad som hade hänt om vi inte hade haft syndafallet* hur de då hade varit att leva. Hade vi mått ständigt bra, eftersom vi inte hade vetat något annat?

Hade vi kanske varit Marionettdockor i Guds värld? I och med syndafallet så fick vi verkligen känna av den fria viljan. Viljan att välja fritt. Men är allt verkligen fritt? Kärlek... Vi kan inte styra vem vi blir kära i säger man ju. Är de en hållhacke som Gud fortfarande har på oss? Eller är de vi själva som omedvetet bestämmer de med?

Jag vet faktiskt inte. Den tanken har inte slagit mig förens nu faktiskt. Men jag ska gå och grunna på den ett tag. Och kommer jag på något, så skriver jag la de här. Tror jag..

*Syndafallet = De var när Eva och Adam var i Edens lustgård, och de åt av äpplet. Så människan blev förvisad ur paradiset. Och onska kom in i världen (enkelt förklarat)