Jag har ju tidigare skrivit mycket om morötter. Och för inte alldeles för länge sedan så skrev jag om mitt pigment. Eller ja avsaknade på pigment. Så jag funderar på om man kombinerar detta, får jag färg då?

Alltså, Friday + Morötter = Oblekhet

För att få lite svar på detta så gick jag ju självklart till oraklet (google) och kollade upp de hela. Och de visade sig att jag har rätt. Karoten gör så att pigmentet förändras när man solar. Dessvärre blir man mer orange än brun samt att handflator och fotsulor blir oranga dom med. Googla själva om ni inte tror mig. *skratt*

Ni som klagar på att jag hör fel skulle ta och träffa min pappa.

Jag säger; Lamporna.

Pappa hör; Ankorna...

Idag tycker jag om Biffen extra mycket. Han hade nämligen hittat denna bilden. Och inte nog med att de är en Lisebergs kanin, utan den har en gigantiskmorot är ju genialt. *skratt*

Kaninternationella morotsdagen på Liseberg är något som jag starkt funderar på att gå på. Den är den 1 juni. Och de är en söndag. Mer om denna alldeles förträffliga dag kan du läsa om här. Förstår dock inte hur jag kan ha missat Kaninternationella morotsdagen. Detta är ju en skandal!

Jag fick även en bild av en av tjejerna i Ungdomsgruppen. En riktig kalas bild måste jag säga. De är en bild på mig (ritad i paint) som blir anfallen av morötter. Väldigt festlig. Jag tänkte faktiskt lägga upp den här. Men de ville sig ju inte självklart. De var fel format. Men den är kalas fin iaf. Så jag får helt enkelt ta och behålla den för mina ögon. Hmm.. Jag funderar på om man ska ha en morotsfest någongång. Dock kan jag inte bjuda in syrran, hon är allergisk mot morötter, så de är ju lite illa.

• Undra om de finns ekologiska morotsskor?

Mer om morotsbloggarna kan du hitta under kategorier till höger och välja "grönsakslådan - att förundras över grönsaksätare"

Ibland är de lite skumt hur snabbt saker och ting kan ändras. Som genom ett trollslag. Att man får veta en hemlighet. Som att man får veta att någon gillar en. Att man får ett leende på bussen.

Jag gillar när saker och ting tar vändningar. Bra vändningar. Fast alla vändningar kanske är bra på sitt sett? Eller kanske blir de vad man gör de till?

Jag vet att idag är en bra dag. Och imorgon kommer bli en bättre dag.

"Kom så länge hjärtat slår, kom så längen spänningen finns kvar, i morgon är en annan dag"

Som barn(?) av idag, så blev jag jättearg igår.

Var de för att världen håller på att dö?

-Nej.

Var de för att jag tappade bort mina jobb OCH hemmanycklar för en stund?

-Nej!

Vad de var? Jo mitt MSN dog! Bara *poff* Tänker er själva, ni loggar in som vanligt, allt är Frid(a) och Fröjdh *skratt* sedan bara *POFF* Du är plötsligt utloggad, och så håller de på kanske 10-15ggr. Så kan ju gissa på att de jag pratade med blev lite lätt irriterade på mig när jag loggade in och ut hela tiden. Så jag passade på att byta lösenord igår.

Sedan så kände jag bara "jag pallar inte" så jag gick och la mig.

Idag, jag loggar in. Den säger att mitt lösenord inte är korrekt. Usch jag hatar sådant. Och testar alla möjliga grejer. Men de går verkligen inte. Skickar så de ska återställa mitt lösenord. De går inte.

Uniefär nu känner jag paniken krypa på mig. 600msn kontakter.. Bara BORTA!

Men då jag är så himlans fiffig och grym, så lyckades jag lösa de. Så nu har jag gett nytt liv till min MSN. Hade jag inte fått igång den så hade de nog varit jag som hade varit halvdöd och inte min MSN *skratt*

Teknikensunder. Visst är de härligt?

Vad man än ser, så verkar de som att död och elände kommer allt närmre. De som när man var liten, var så främmande och läskigt. Är fortfarande läskigt visserligen, men de är oss så himla nära.

När sådant kommer upp så är de så mycket man ska tänka på kring begravning, mottagning, med sedan alla praktiska saker runt omkring.

Man kan ju underlätta för sina nära och kära genom att skriva papper på vad man vill, jordbegravning, kremeras, mm. Detta med begravning är onekerligen ett hett ämne efter de man fick se på Uppdrag granskning. Visst jag är involverad i kyrkan. Men begravning är långt ifrån min avdelning. Jag jobbar med de levande.

Sedan var de tydligen ett repotage i bilagan till GP eller GT, (Har inte läst själv utan en kollega som har gjort) där de skrivit om en kurs. Bygg din egna kista. Varför vill man bygga sin egna kista? *skratt* Får man välja då att den ska vara knallrosa och så ska de hänga discokulor på insidan, för att de ska visa ens tuffa och coola party liv? *skratt*

Nej jag tror jag hade fått beslutsångest och gjort en ny kista varje år (Låter väl praktiskt att bara förvara dem någonstans) för jag inte hade velat ha den längre, för då är den ju gammal *skratt*

Fast egentligen, vart är alla dessa gör de själv kurser påväg? Eller kan de egna kistbygget vara en del av sorghanteringen om man är svårt sjuk?

Denna dagen börjar 07:45 av att klockan ringer. Jag tittar på klockan, slår på snoozen. Men vänta! Kollar på klockan igen!! 07:45!! Hjälp! De betyder att jag ska träffa min kollega precis NU. Drog bokstavligt sagt på mig de som var närmast, sprang till badrummet, tvättade av ansiktet, upp med håret i en tofs, diadem. På med skor, dra åt sig jackan och väskan och springer ut till cykeln. Inser att någon hemma hos mig lånat cykeln då sadeln var höjd. Låser upp, trixar den ut ur porten och cyklar iväg.

Jag har idag konstaterat en massa saker. Som tillexempel;

• Jag suger på bowling
• Att jag trivs med mitt liv
• Jag mår bra

Jag träffade folk på vägen hem från stan idag, som jag inte träffat på så himla ofta. Och de kändes bara så härligt att kunna säga att man mår bra, att livet går bra. Och att man inte saknar de som var då de fanns i bilden. Galet ibland vad livet gör.

Att kunna planera för framtiden, att kunna få se framåt utan ångest. Att kunna vara genuint glad. De är riktigt härligt.

Jag tror faktiskt att vi stannar upp alldeles för sällan och tänker på de saker vi faktiskt är bra på. Stanna upp två minuter och tänk på vad du är bra på. Gärna 5 saker. Bara för att du är bra på dem så betyder de inte att du måste vara världsbäst. Men saker som gör dig till dig! Mina 5 saker jag är bra på;

• Sjunga
• Skratta
• Lyssna
• Prata
• Stöka ner

Ibland får man vara glad åt de lilla, för de som är litet för oss, är ofta stort inför någon annan =)

Ibland tror jag verkligen de är så att vi längtar bort våra liv. När vi tycker att vardagen är grå och tråkig så längtar vi efter de som komma skall, istället för att stanna upp och njuta av tiden. Är de kanske därför som vi upplever att dagarna bara flyger iväg utan att man vet vart de tar vägen. När dagarna flyter på så fint i rutin att man knappt vet när den ena börjar och nästa tar vid.

De är galet egentligen. Jag vill leva i nuet samtidigt som längtar efter framtiden pågår. Ibland så kan man verkligen inse vikten av en minut. Om man missar ett tåg eller ett flyg, så var de precis de där minuten som spelade roll. Tänk om varenda minut i varenda timma (förutom de då vi sover) hade varit precis så betydelsefulla. Vad gör vi med våra minutrar egentligen? Vi slösar dom som om de vore grus som rinner genom våra händer. Ibland bör vi kanske ta upp lite större stenar för att verkligen få känna livets minutrar.