Jag känner att jag är värsta bästa konstnären, ni kanske har några tidigare bilder där jag visar mina kunskaper i Paint! Haha varför hålla på med de tuffa programen närm an kan göra de enkelt för sig?

Hur som helst, kanske ingen som har missat de, men jag skulle gärna vilja ha en giraff som husdjur, jag har 270cm i tak, fast, ja, jag kanske ska skaffa en större lägenhet då, eller kanske en ranch? Kanske inte är så schysst mot giraffen att tycka in den här hos mig... jaja, drömma går ju! Kanske ska börja med något mindre? En par dammråttor till kanske??

Vettekatten vad min granne pysslar med i lägenheten över, för de knarrar och knarrar och så har de hållt på sedan han flytta in. Med tanke på att hans lägenhet blev renoverad innan han flytta in, för så himlans lång tid kan de inte ta att möblera tycker jag, för de låter som han puchar soffan fram och tillbaka i rummet... Haha Karlar! xD Eller så kanske han dansar balett? Hur som helst, undra om han någonsin sover?

Idag har jag gjort sådana där vuxen saker, som fixat lite i köket, tagit fram maten ur frysen som jag ska tillaga sedan, betalat räkningar, fixat lite med bankgrejer via internetbanken. Då jag inte haft någon inkomst sedan sista oktober så kändes de skönt att få lön då jag levt på sparpengar sedan jag kom hem från Malawi, så lön var ett trevligt tillskott, men även att få in pengar till de där sparkontot igen.

 Men men, snart dags att laga lite mat... börjar bli hungrig.

När jag var liten drömde man alltid om de stora livet. När jag blir vuxen! Själv försöker jag väl lite leva kvar i de där ”när jag blir vuxen” för allt var så mycket enklare då. 

När jag blir vuxen så ska jag… När jag var liten kom svaret lika självklart som om frågan hade varit ”vill du ha en glass?” När jag var liten så ändrade jag mig kanske lite från år till år vad jag ville bli när jag blev stor, de kunde vara allt från provsmakare på en godisfabrik, till Barbiedocks kläddesigner. Jag drömde om slott stora som berg, gjorda utav choklad. Om att himlen var långt borta, och där satt farmor tillsammans med sina vänner och dansade bugg till en Kicki Danielsson låt.

Idag… idag är mina drömmar annorlunda. Men kanske lika orealistiska idag, som då? Jag tror på lycka och kärlek. Två saker som känns lika långt bort som de där slottet. Jag tror på frid och frihet, inre frid, världsfrid. Att mamma skulle komma fram sådär alldeles mammigt och snäll och säga att världen blir bra, så länge vi blåser bort de onda, och sätter ett Bamseplåster. Dessvärre har jag inte hittat ett Bamseplåster stort nog till vår jord. Men jag ger inte upp hoppet. Kanske är Bamseplåstret bara en metafor för dig och mig. För oss att göra skillnad i världen? För oss att blåsa på de som gör ont, för att göra världen lite bättre, kanske för en enda människa. Men för den människan, skulle de vara hela världen.

Ur skuggans djup föds en sorg. Svart, och oigenomtränglig. Sorgen kan virra omkring i flera år i en mörk skog. Men ibland faller ljuset in i en lite glänta. Ibland måste sorgen leta lite. I den gläntan fann sorgen en gråsparv. Som alldeles ensam satt där och åt. Men den så ut att må bra. Sorgen satt sig ner, tittade på gråsparven.

Sorgen blev rädd. Vad skulle han bli om han inte var sorg längre? Skulle han bara försvinna? Skulla han bara sväva ut i tomma intet? Men så tittade han på gråsparven igen. Och såg nu inte bara en gråsparv utan även en liten kanin. Han snurrade runt, runt runt.

Han såg för första gången de gröna bladen på träden, blommorna, alla fåglarna. Han såg havet som brusade, bäckar som porlade. Han såg höga berg. Han såg en ljus värld. Sorgen drog fram till bäcken, han tittade ner, han såg.

Allt skulle bli bra. Inget fattades honom. Nu kunde sorgen se. När han var redo så såg han. Han såg sin utväg. Utvägen var ljuset. Ljuset vi ger till varandra. Ljuset är kärlek. Inte bara mellan den som man är kär i och en själv. Utan riktig ärlig och uppriktig kärlek. Tänk va en liten gråsparv kan göra. Bara han har en gråsparvstittare…