Idag ska jag och Linda vara kulturella! Vi ska på teater. De var väldigt länge sedan hon och jag var på de sist. Då var vi nog ganska så små. Vi ska iaf se den där Storstadsljus som dom gör reklam för överrallt. På genrepet.

Jag förstår inte egentligen varför man inte går oftare, för egentligen så är de inte så mycket dyrare än bio. Eller de beror la helt på vart man vill sitta. Men jag är inte så kräsen så länge som jag ser.

Funderar på att boka in och gå på operan nästa månad. De kan nog vara ganska så kul tror jag. Om de är något kul som går dvs säga.

Blev väckt att telefonen idag. Inte mitt alarm utan av att någon ringde från dolt nummer. "Vad är de som har hänt nu? Har jag försovit mig?" - tänkte jag, men då var de från äldreboendet jag hoppar in extra på som undrade om jag hade möjlighet att komma in extra. Men ska jobba hela dagen så de är inte möjligt.

Men just de faktumet att bli väckt innan alarmet ringer är galet tröttsamt. Man svarar så där nonchalant piggt, medan man säkerligen låter som en trött sengångare, egentligen. Och är smått irriterad på att man faktiskt hade rätt till att sova 5, ja FEM minuter till. Så bara för därför så snoozade jag lite (hmpf ja, 9 + 9 + 9minuter) Så har väl egentligen lite bråttom med tanke på att jag måste gå om sådär 20 minuter.

Har märkt på senaste tiden att jag har blivit mer och mer lat på morgonen. Orka sminka sig och sådant, jag har ändå inte en massa kundbesök. Om de skulle vara så, så har jag ett första hjälpen (sminkkit) i väskan. For instent assistence. Hade det varit för ett år sedan, så hade det varit helt otänkbart att gå ut utan smink.

Nej men nu ska man la se till och på på sig lite kläder, se lite respektabel ut, och vandra ner till bussen. De spöregnar ute för omväxlingsskull. *Bah*

Som några av er kanske redan vet, så håller jag på att skriva en bok. Och att förklara fullt vad den handlar om skulle vara alldeles för krångligt. Så de kan jag gå in på längre fram troligtvis.

Men om jag skulle beskriva den i ett ord så skulle de vara "känslomässigreseskilldring" Jag vet inte ens om de ordet existerar. Annars så gör de det nu.

Börjar fundera på att jag skulle vilja ha en bild på mina två karraktärer.. så om du känner någon som vill rita, så får den gärna göra de =)

Flickan har blont hår till skulderbladen, blå ögon, vit kläning med mycket vind i... Och ser allmänt likgiltlig ut, killen har rufsigt halvlångt brunt hår och blågröna ögon =) Gärna en bild var för sig om jag kan få.. Personen som lyckas att med detta, kommer även vara den som få förhands titt på mina texter =)

Hade de inte varit tufft om man hade haft en tröja som bytte färg efter ens humör. Men färgen hade givetvis blivit i en nyans som passar än hår och hy.

Fast jag hade nog hellre velat ha en prinsessklänning =)

*Magiskt mode*

Jag cyklade till jobbet idag. Men vad som mest förvånadsvärt var, de var inte de faktumet att jag faktiskt cyklade, utan att cykeln var olåst. Helt galet, jag har inte använd cykeln på 4 månder, och den stod kvar! Olåst! På gården! Helt otroligt. Jag kan bara säga att jag är yttersttacksam. Tror de är första gången i Göteborgs historia..

Min senaste cykel hade tre lås, men den stal dom. Den som var mycket skruttigare till råga på allt. Men denna som är ny och fin lät dom bli. Viva la värld!!

Sådan här kärlek ska de vara.. haha se föregående inlägg.. Jag vill med att folk ska skriva kärlekssånger till mig.. ^^

Jag skulle vilja kunna trolla. Alltså inte sådär trolla bort saker eller med kort eller så. Jag skulle vilja ha min egna trollstav, som kan få saker att sväva, försvinna, skicka elaka förhäxningar. Där jag kan svänga med staven och säga tjusiga latinska ord. Lite sådär Harry Potter över de. Fast utan alla Harry Potter karaktärerna.

Fast jag sattsar på en annan sorts magi istället. Kärlek. De är la en härlig magi om något. Om man t.ex, introduserar två personer för varandra, som blir tillsammans och får kids och sådant, så känner man ju sig delaktig. Att de var "tack vare mig." Men egentligen hade de inte varit omöjligt för dem att träffas i varje fall.

Nu när jag går runt och är okär så känns iof kärleken ganska så avlägsen. Jag ser folk som pussar på varandra, och tänker "de tycker väl om varandra." Jag har inte de bekymmret att om alla andra är nykära så blir jag olycklig. Jag blir mer glad, och står snällt och tror att då BORDE de vara min tur snart. Haha men de har inte hänt än. Tror att jag kanske ska ta en lite mer aktivroll i dejtandet i sådanna fall.

Fast något som alla ogillar är väl alla par som är sådär äckligt söta och puttinuttiga mot varandra för länge! Okej du är nykär, kalas, underbart. Men slit läpparna från prinsen/prinsessan ibland och uppför er som folk *skratt* Att vara tredje hjulet är aldrig kul. Men vilken tur att mina vänner inte är nykära då.

Jag hade iof velat vara med i en sådan dära Askungen - historia. För de händer alltid så långt bort tycker jag. Sagor som känns för påhittade á la prinsessor. Men visst händer de ibland. Jag vill med leva sagolivet. Haha..

Fridens liljor

Jag och syrran såg en kille i stan med detta trycket. Haha de är ju hur coolt som helst.

Hittade en rolig sida igår där man kan beställa massa roliga tröjor i en massa olika färger och storlekar. Dom hade upp till XXL.

Denna mumin-tröja kanske vore någonting? Jaja, jag kommer nog beställa en iaf. Fast då vill jag har en lightpink. Haha för den tyckte jag mest om. Eller en grön.

Mumin - Latin for fat alblino rules!