Han går ner för berget, och sjunger den välbekanta sången. Visslar där han inte minns orden. Han tittar på träden som snart inte har några löv kvar. Han tänkte att de hade varit himlans bra om man kunde göra som träden.

Dö, för att sedan återuppstå igen. Att man bli av med alla problem och brister sommaren fört med sig.. glömma de svårt. Men välkomna de nya. Att som fågel Fenix resa sig ur askan, skaka på sig, och säga, "här är jag"

Jag var första dagen på nya jobbet idag (nu är klockan visserligen efter 00 så läs igår då om de känns bättre.) De känns verkligen jättebra. Jag trivs med mina arbetskamrater och verkligen med mig chef (Vissa av er vet ju varför) *skratt* Jag blev välkomnad idag, och jag har ett stor kontor, men två fönster, och en massa böcker och instrument i. De kommer att bli kalas. Jag har redan en massa insperation för vad jag vill göra, och vad jag vill få ut av tiden som är där.

Så nu skall jag kombinera jobbet med vården, med de i kyrkan, samtidigt som man skall vara konfirmandledare i ytterligare tre kyrkor. Hur kommer de gå? Jag har ingen aning, men jag hoppas de kommer gå bra.

Kommer eventuellt börja skriva i församlingsbladet med. De verkar vara kul. Jag har ju läst både text och grafiskkommunikation på gymnasiet.